Workshops

WORKSHOPPAR MED INRIKTNING TILL PERSONAL I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN
a. Stöda läsinlärningen med Fikonfnatt
Christel Svenfors-Store & Tiina Cederström
b. Språkligt medvetna och nyfikna barn lär sig läsa – Johanna Sallinen

WORKSHOPPAR MED INRIKTNING TILL KLASS- OCH SPECIALLÄRARE SOM UNDERVISAR I ÅRSKURSERNA 1-6
c. Lilla ordboet – en kappsäck full med ordkonst
– Maja Ottelin
d. Med Busfarfar i klassrummet – Ida-Lina Nyholm
e. Dramaworkshop med Singer – Carina Moisio
f. En drake, några läsningar och sex steg på en didaktisk trappa – Katarina Rejman
g. Alla har fantasi – Malin Klingenberg
h. Multilitterära uttryck och intryck i klassrummet – Sigrid Ducander (fd Ekholm)
i. Modell för självvärdering enligt LP2016 – Pia Boström

WORKSHOPPAR MED INRIKTNING TILL ÄMNES- OCH SPECIALLÄRARE SOM UNDERVISAR I ÅRSKURSERNA 7-9 OCH GYMNASIET
j. Att välja texter – Gunilla Molloy
k. Vad vi pratar om när vi pratar fotboll – Mårten Westö
l. Shaun Tans grafiska roman ”Ankomsten” som grund för multimodalt och ämnesöverskridande arbete – Sandra Bernas
m. Alla är vi människor, alla kan vi skriva – Sara Jungersten
n. Ondska, monster och skjutna apelsiner – om att leta litteratur som även läströtta tonårspojkar står ut med – Krister Lillas
o. ”Det är skit samma vad du skriver om ingen vill läsa det…” – Antti Koivukangas

WORKSHOPPAR MED INRIKTNING TILL SAMTLIGA LÄRARE OCH ÖVRIG PERSONAL
p. Att utveckla elevernas skrivande genom genrepedagogik – Tiia Ojala
q. Storyline – med fokus på sammanhang, kompetenser och språklig medvetenhet – Ann-Catherine Henriksson
r. Att läsa och förstå multimodala texter – Katarina von Numers-Ekman
s. Hur stöda språket med hjälp av pekplattor? – Linn Österås
t. Biblioteksstigen – bibban i samarbete utåt – Lena Sågfors
u. Tror du jag ska läsa bok?!! – Lisbeth Zittra
v. Lässtrategier och textsamtal Anna Slotte
x. Tala, lyssna, läsa, skriva – Språk, text och kommunikation i de nya läroplansgrunderna – Yvonne Nummela & Jan Hellgren


Workshoppar med inriktning till personal i förskoleundervisningen

a. Stöda läsinlärningen med Fikonfnatt

Fikonfnatt är ett läromedel med utgångspunkt i Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. Läromedlet skall i enlighet med lärområdet Språkets rika värld fungera som föremål och verktyg för såväl lärande som uttryck och kommunikation. Barnet skall således lockas att bli nyfiket på sin vardag på ett naturligt sätt och kunna sätta ord på sin världsbild. Den språkliga medvetenheten är av stor vikt för utvecklingen av läs- och skrivfärdigheten, i läromedlet arbetar barnen med aktiviteter som stärker läsinlärningen. Språkinlärningen kräver nyfikna medforskande pedagoger som utmanar barn språkligt på deras egna nivå.

I workshopen bekantar vi oss med valda illustrationer ur Fikonfnatt. Vi konkretiserar möjligheterna i illustrationerna som inspirerar förskolebarnet till att bli intresserad av språk, ord, och sätta ord på det de ser och upplever.Tiina Christel

Målgrupp: personal inom förskoleundervisningen. Max 20 deltagare.

Christel Svenfors-Store & Tiina Cederström


b. Språkligt medvetna och nyfikna barn lär sig läsa

När barn är språkligt medvetna kan de fokusera på språkets form förutom på språkets innehåll. Det här behöver barnen kunna när de lär sig att läsa. Därtill behöver barnen vara nyfikna på text – känna att det är viktigt att förstå sig på ”krumelurerna”.

Under workshopen funderar vi på vad språklig medvetenhet innebär och hur den påverkar läsinlärningen. Vi bekantar oss också med olika lekar och aktiviteter som  synliggör och stöder utvecklingen av språklig medvetenhet samt väcker nyfikenhet för det skrivna ordet. I lekarna och aktiviteterna använder vi oss bl.a. av olika material som kostnadsfritt kan skrivas ut på Folkhälsans webbsidor.Johanna Sallinen

Vi tar oss en titt på sidorna och bekantar oss med materialet och med lekdatabasen där det finns ca 300 förslag på språklekar, både kring språklig medvetenhet och kring andra språkliga delområden.

Max 20 deltagare.

Johanna Sallinen, sakkunnig i språkutvecklande verksamhet på Folkhälsan. Hon handleder bland annat pedagoger att se och ta tillvara de språkliga möjligheterna i vardagen och verksamheten på daghemmet. Därtill samarbetar hon med föräldrar och med vuxna som på olika sätt jobbar med och för barn. I bagaget har hon också lång erfarenhet som föreståndare och barnträdgårdslärare inom språkbad.


Workshoppar med inriktning till klass- och speciallärare som undervisar i årskurserna 1-6

c. Lilla ordboet – en kappsäck full med ordkonst

Lilla ordboet är ett pedagogiskt ordkonstmaterial för årskurserna F-6 som turnerar i skolor i Nyland och Åboland sedan hösten 2015. Helheten består av en äventyrsberättelse i dagboksform, en väska full med spektakulär rekvisita och ett femtiotal arbetsuppgifter. Klassen lever sig in i äventyret i fem etapper och löser kluriga uppdrag på vägen. I alla övningar betonas fantasifullhet, språkgläjde och skaparlust.

Det stora urvalet ordkonstuppgifter bygger på skrivövningar, muntligt berättande, drama och konstämnen och fungerar som en ämnesöverskridande helhet. Med Lilla ordboet får både elever och lärare för en stund glömma allt som har med betygsättning, vitsord och korrigeringar att göra. Till uppgifterna finns det inget facit utan precis allt är möjligt!

I workshoppen får du prova på materialet och övningarna och får tips och inspiration för ordkonst och kreativa arbetssätt i din klass. Lilla ordboets textmaterial finns att ladda ner i sin helhet på www.ordkonst.fi/lilla_ordboet.

Målgrupp: årskurserna F-6. Max 20 deltagare.Maja Ottelin

Maja Ottelin är ordkonstledare och projektplanerare på Sydkustens ordkonstskola. Ordkonstskolan har ett tjugotal grupper för barn och unga runt om i södra Finland och samarbetar med skolor, eftisar, lokala kulturhus, föreningar och kommuner för att främja ordkonsten på svenska i Finland.


d. Med Busfarfar i klassrummet

Vi tittar på det nya läromedlet Ordresan – Busfarfar för årskurs 1. Läseboken är skriven av Malin Klingenberg, som också skrivit flera omtyckta barnböcker, och syftet med läromedlet är att uppmuntra till läslust.

De två läseböckerna, Busfarfar Nybörjare och Busfarfar, innehåller texter på tre nivåer.

Hur fungerar differentieringen i praktiken?Ida-Lina Nyholm

I workshoppen tittar vi också på arbetsboken, lärarhandledningen och annat tilläggsmaterial och ger tips på digitala tillämpningar.

Målgrupp: Läseboken riktar sig åt årskurs 1, men alla intresserade är välkomna.

Ida-Lina Nyholm, läromedelsredaktör på Schildts & Söderströms och redaktör för serien Ordresan.


e. Dramaworkshop med Singer

Till Katarina von Numers-Ekmans mellanstadiebok Singer finns nu ett mångsidigt pedagogiskt material, lämpligt för åk 3–6. Materialet är skrivet helt i samklang med LP2016. Singer – Pedagogiskt material betonar läsförståelse men utvecklar mångsidig kompetens på alla delområden. Dessutom bjuder materialet på en hel del ämnesövergripande uppgifter.

Hur jobbar man med drama som verktyg för att öka läsförståelsen och läsintresset? Hur kan man som lärare utnyttja klassiska dramaövningar för att utveckla sociala färdigheter hos eleven?

Målgrupp: Lärare åk 3-6. Workshoppen riktar in sig på dramaövningarna.
Max 20 deltagare.
OBS! Deltagarna behöver ha läst kapitel 1-2 innan de deltar i workshopen. Du hittar kapitlen här.Carina Moisio

Carina Moisio är pedagogie magister med 20 års lärarerfarenhet. Hon har också studerat dramapedagogik och har lång erfarenhet av att jobba med drama i undervisningen och med barnteater. Idag jobbar Carina med marknadsföring och utveckling av läromedel hos Schildts & Söderströms.


f. En drake, några läsningar och sex steg på en didaktisk trappa

Vad, hur och varför är frågorna lärare ständigt ställer sig då de jobbar med litteratur i sina klassrum. Lärare ägnar en hel del tid åt att välja texter och fundera på givande sätt att arbeta med texterna. I den här work shopen djupdyker vi i en saga av Astrid Lindgren,
Draken med de röda ögonen, och diskuterar utifrån sagan hur olika läsningar av den berikar vår förståelse av texten. Därefter distanserar vi oss från texten och reflekterar utifrån en litteraturdidaktisk trappa över textens erbjudanden för undervisningen i olika årskurser.

Målgrupp: lärare från åk 4 och uppåt. Max 20 deltagare.Katarina Rejman

Katarina Rejman har lång erfarenhet av skola, undervisning och utbildning. Hon är modersmålslärare, och har jobbat över 20 år på Strömborgska skolan i Borgå.  Hon har också jobbat som rektor och som undervisningsråd på UBS. Idag är hon är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.


g. Alla har fantasi

Hur kan vi arbeta kreativt med ord, skrivande och berättande i skolundervisningen? Vilka metoder kan vi använda för att hjälpa eleverna hitta ordlusten?

Med avstamp i boken Ordkonst – Alla har fantasi, provar vi på kreativa blixtövningar som sätter igång tankarna, fantasin och påhittigheten. Ta med papper och penna.Malin Klingenberg

Max 12 deltagare.

Malin Klingenberg är barnboks- och läromedelsförfattare, ordkonstnär och fantasientusiast. I höst är hon aktuell med äventyrsromanen Den fantasiske Alfredo, och ettans nya läsebok Busfarfar.


h. Multilitterära uttryck och intryck i klassrummet

Människor i dagens samhälle, barn, unga och vuxna, möter en strid ström av texter. Läsandet av digitala texter ökar och eleverna skall lära sig att producera och hantera olika sorters texter i olika medier. Vi deltar dagligen i kommunikation där man kommunicerar med olika digitala verktyg, med olika modaliteter och i olika medielandskap. Att vara läs- och skrivkunnig är idag något helt annat än för bara några årtionden sedan.

Under workshopen får deltagarna ta del av aktuell forskning på området och vi jobbar tillsammans kring frågorna.

  • Vad är literacy, multilitteracitet och multimodalitet?
  • Hur kan jag jobba med multilitteracitet i klassen?
  • Hur kan vi jobba för att stöda eleverna att bli multilitterära?

Sigrid Ducander (fd Ekholm), universitetslärare och doktorand i modersmålets didaktik
Fakulteten för pedagogik och välfärd, Åbo Akademi


i. Modell för självvärdering enligt LP2016

Att utveckla en mångsidig kompetens under de första åren i den grundläggande utbildningen är ett av målen enligt LP2016. Därför har en arbetsgrupp i Pedersöre utarbetat ett självvärderingsmaterial att använda som stöd för elevens delaktighet och medvetenhet om sin egen utveckling. Självvärderingsmaterialet sträcker sig från förskola till åk 6 (skilt material har utarbetats för åk7-9).

Blanketterna som finns är tänkta att användas i samband med en Pia Boströmsjälvvärderingsvecka och ligger sedan till underlag för utvecklingssamtalen. Materialet som utarbetats i Pedersöre presenteras och genomgås för att belysa hur de sju kompetenserna tagits i beaktande i processen.

Pia Boström, Klasslärare i Kyrkoby skola, Pedersöre


Workshoppar med inriktning till ämnes- och speciallärare som undervisar i årskurserna 7-9 och gymnasiet

j. Att välja texter

Val av texter, lässtrategier och skrivstrategier är avgörande vid all läsning som skall kunna bli meningsfull i ett undervisningssammanhang. I denna workshop skall deltagarna läsa, skriva och samtala om en text. Med denna text som utgångspunkt kan deltagarna diskutera sina val av texter i den egna undervisningen för att se hur texter dels kan engagera både pojkar och flickor kring ämnen som fångar deras intressen och dels hur val av text och undervisningsmetodik kan knytas till skolans övergripande demokratiprojekt.

Målgrupp: ämneslärare i modersmål och litteratur, främst årskurs 7-9. Max 25 deltagare.Gunilla Molloy

Gunilla Molloy är en svensk lärarutbildare, docent i svenska med didaktisk inriktning och har varit verksam vid Lärarhögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Hon har skrivit ett flertal böcker, bl.a. När pojkar läser och skriver (2007) och är också flitigt anlitad som föreläsare och utbildare kring ämnet läsning och läsförståelse.


k. Vad vi pratar om när vi pratar om fotboll

En bok om en idrottande familj – låter som en kul idé, eller hur? Men hur går processenMårten Westö till, från idé till färdigt manus? Hur samlar man sitt material? Vad ska man tänka på när man gör intervjuer? Och vad skriver vi egentligen om när vi skriver om idrott?

Mårten Westö är författare, översättare och kulturjournalist. Senast aktuell med novellsamlingen ”Som du såg mig då” (2014). I höst kommer ”Eremenko – berättelsen om en fotbollsfamilj” (Schildts & Söderströms).


l. Shaun Tans grafiska roman ”Ankomsten” som grund för multimodalt och ämnesöverskridande
arbete

Vi läser den grafiska romanen tillsammans och granskar möjligheterna till
multimodalt och ämnesöverskridande arbete. Erfarenheter från Vasa övningsskola presenteras och diskuteras. Ingen förberedelse behövs.Sandra Bernas

Målgrupp: ämneslärare i modersmål och litteratur, främst i årskurs 7-9. Max 28 deltagare.

Sandra Bernas är filosofie magister från Helsingfors universitet och har 15 års lärarerfarenhet. Hon är lektor i modersmål och litteratur vid Vasa övningsskola 7-9, där hon bland annat handleder blivande modersmålslärare.


m. Alla är vi människor, alla kan vi skriva

– att inspirera till ett kreativt skrivande och berättande

Att skriva skönlitterärt handlar inte om att skriva om sig själv. Däremot utgör den egna ryggsäcken en guldgruva för att hitta inspiration och nya ingångar i texten. Genom att rota runt bland egna minnesbilder, dofter och förnimmelser väcker man sina fiktiva karaktärer till liv. Alla är vi experter på att vara människa, tack vare våra egna livserfarenheter. I skrivprocessen är vi fria att tolka och omtolka vår egen upplevelse av världen. I skrivverkstaden gör vi enkla skrivövningar där våra egna iakttagelser och minnen får leka tillsammans med fantasin.Sara Jungersten

Målgrupp: Lärare på högstadie- och gymnasienivå. Max 20 deltagare.

Ha med dator eller papper och penna.

Sara Jungersten, författare och journalist i slutskedet av studier i utvecklingspsykologi.


n. Ondska, monster och skjutna apelsiner – om att leta litteratur som även läströtta tonårspojkar står ut med

PISA-resultaten talar sitt tydliga språk. Våra pojkar läser generellt sett både sämre och mer ogärna. Samtidigt vill jag påstå att alla läser bara boken är den rätta. Även den mest förhärdade icke-läsare tenderar att försvinna in i litteraturens förunderliga värld, om det bara är rätt dörr som står på glänt.

Under workshopen funderar vi kring vad som triggar just pojkars läsreflexer och samtalar kring några i varierande grad rumsrena textexempel.

Är det förresten så att ändamålet helgar medlen? Ska läsningen ske Krister Lillastill vilket pris som helst? Eller behöver vi som lärare/vuxna också ha någon form av innehålls- och kvalitetskrav på den litteratur vi erbjuder?

Ta med dig dina egna erfarenheter av pojkars läsning.

Krister Lillas, musik- och modersmålslärare vid Cronhjelmsskolan i Larsmo, författare på hobbybasis. http://www.lillas.fi/.


o. ”Det är skit samma vad du skriver om ingen vill läsa det…”

En bild säger mera än tusen ord, men man kan få otroligt mycket sagt med de där tusen orden om man väljer sina ord väl. Den journalistiska skrivprocessen har vissa inbyggda mekanismer, men många av dessa är oerhört applicerbara i vilken undervisningssituation som helst. Journalistiken av idag står och faller med klick och det håller i grund och botten på att radikalt förändra det sätt på vilket journalister och redaktörer uttrycker sig i tal och skrift.

Under workshopen diskuterar deltagarna tillsammans med den erfarna sportjournalisten och ordbrukaren Antti Koivukangas olika metoder och tillvägagångssätt för att ”sälja” sina texter
bättre. Att skriva är i sig ingen konst; problemen brukar uppstå när det skrivna ordet skall hitta eller engagera en publik. Exemplifieringen i workshopen hämtas från reklamtexter, kvällstidningar och välkända virala fenomen i vår omgivning. Tillsammans svamlar vi fritt kring och vid sidan av tematiken och söker svar på bland annat följande frågor:

  • Varför sprids texter idag och vad är det specifikt som gör att texter sprids?Antti Koivukangas
  • Vad kan jag göra för att mina texter skall få bättre genomslag hos min publik?
  • Vad ökar sannolikheten för att en text blir läst och förstådd?
  • Varifrån härstammar ordet ””siluett”?
  • Vilka fallgropar gäller det att undvika?

Max 20 deltagare.

Antti Koivukangas


Workshoppar med inriktning till samtliga lärare och övrig personal

p. Att utveckla elevernas skrivande genom genrepedagogik

Det tar tid för nyanlända att lära sig skriva texter på sitt andraspråk. Att få eleverna lyckas med sitt skrivande kräver mycket stöttning och medveten undervisning. I workshopen visar Tiia Ojala konkreta exempel på hur man kan stötta elever i deras skrivande med hjälp av genrepedagogikens cirkelmodell. Därefter diskuterar och planerar vi tillsammans kring hur man kan skriva olika typer av texter utifrån cirkelmodellens fyra faser.

Cirkelmodellen är ett bra verktyg för alla elever men framför allt för de nyanlända och flerspråkiga. Därför kan även lärare för andra barn än nyanlända få nytta av föreläsningen.

Målgrupp: Alla lärare som undervisar nyanlända elever.

Tiia Ojala är för tillfället frilansande lärare. Hon skriver läromedel Tiia Ojalasamt föreläser. Tiia har arbetat som förstelärare på en grundskola i Södertälje. Hennes uppdrag som förstelärare var att undervisa nyanlända i åk 5-9 samt organisera nyanländas verksamhet på skolan. Tiia Ojala är läromedelsförfattare bl.a. för Förstå språket – NO/SO för nyanlända, Mötet med nyanlända – Vägen till en framgångsrik skolgång samt Språkkraft – svenska för nyanlända. 2014 tilldelades hon Årets debutantpris för unga läromedelsförfattare. Hon bloggar på http://multikultiskola.blogspot.fi/.


q. Storyline – med fokus på sammanhang, kompetenser och språklig medvetenhet

Vi inleder med en kort beskrivning av den internationella metoden Storyline. Den ämnesintegrerande metoden lämpar sig för undervisning på samtliga skolstadier och passar väl ihop med de nya läroplanernas syn på lärande. Dagens exempeltema ”Affärscentret” visar hur vi utgående från målsättningarna inom läroämnet matematik kan skapa ett projekt med nära koppling till vardagen i samhället. Det handlar om att skapa fiktiva affärer och arbeta med konkreta frågor kring bl.a. storlek, inredning, inriktning, arbetsansökan och marknadsföring samt uppgifter om priser, löner och varor. Deltagarna får också exempel på hur metoden har använts och kan användas inom andra läroämnen.

Målgrupp: Lärare på samtliga stadier.
Max 20 deltagare.Acke Henriksson

Ann-Catherine Henriksson är doktor i pedagogik och har en lång erfarenhet av att arbeta som lärare. Frågor kring formativa arbetssätt, olika lärmiljöer och en undervisning med nära koppling till det omgivande samhället ligger henne varmt om hjärtat. Idag arbetar Ann-Catherine med lärarfortbildning inom Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.


 r. Att läsa och förstå multimodala texter

– så kan man lyfta fram multilitteracitet i sin undervisning

Multilitteraciteten är en av de centrala kompetenser som ska genomsyra undervisningen enligt de nya läroplansgrunderna för grundskolan. För oss lärare är det kanske självklart hur man läser texter i de genrer som är typiska för vårt undervisningsämne, men för eleverna kan det till exempel vara svårt att förstå texter som kombinerar flera uttryckssätt. Arbetet med multilitteracitet i klassrummet kan starta i att lärare och elever tillsammans granskar hur skriven text, siffror, bilder och olika grafiska element i läromedlet ska tolkas.

Under workshopen tittar vi på konkreta exempel ur läromedel i olika ämnen och för olika stadier och funderar tillsammans på vad som kan tänkas vara svårt att förstå och hur man bäst skulle kunna stödja eleverna.

  • Vad säger forskarna om multimodala texter och läsförståelse?
  • Vilka sorters texter vållar mest problem för eleverna?
  • Hur kan man samtala om svårtolkade texter i klassen?Katarina von Numers-Ekman
  • Hur kan jag som lärare lära mig mera om detta?

Målgrupp: klass- och ämneslärare.

Katarina von Numers-Ekman, den finlandssvenska läsambassadören, modersmålslärare och författare.


s. Hur stöda språket med hjälp av pekplattor?

  • Hur använder du pekplattan som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen?
  • Vilka applikationer kan bidra till lyckade inlärningstillfällen speciellt med tanke på läsning?
  • Hur beaktar du den nya läroplanen då du använder pekplattor och vill att eleverna utvecklar sitt språk?

Dessa frågor kommer att belysas i workshopen. Workshopen
ger dig en hands-on upplevelse. Tanken är att visa hur pekplattan kan förändra elevernas läsning och produktion av text. Du får arbeta med applikationer som stöder språkets alla delar, producera eget material och förkovra dig i användningen av pekplattan.

Målgrupp: alla lärare.
Max 20 deltagare.

Ladda ner följande applikationer i förväg: iTunes U, Pages, Keynote, Mindomo och Explain everything.Linn Österås

Linn Österås arbetar som klasslärare i S:t Karins svenska skola. Hon har möjligheten att använda 1:1 iPads i undervisningen, vilket betyder att alla elever har egna pekplattor. Hon är också APD trainer och AD-educator, vilket betyder att hon är certifierad till att utbilda lärare i att använda iPads på ett pedagogiskt sätt i undervisningen.


t. Biblioteksstigen – bibban i samarbete utåt

Vasa stadsbibliotek har tre pedagoger anställda som samarbetar med olika aktörer och målgrupper i alla åldrar. Hur ser detta samarbete ut i dagsläget och hur vill vi utveckla det? Under workshopen presenteras hur skola och bibliotek samarbetar i Vasa och hur den nya läroplanen utvecklar samarbetet.

Hur kunde biblioteket hjälpa dig mera i din undervisning? En diskussion kring samarbetets möjligheter och nya utvecklingsförslag och idéer jobbas fram.Lena Sågfors

Målgrupp: lärare på alla stadier.

Lena Sågfors, pedagogisk informatiker, jobbar i skarven mellan biblioteket och skolan. Anställd av Vasa stadsbiblioteket, men arbetar huvudsakligen i skolor med olika läsfrämjande resurser. Bokpratar mycket och hittas på instagram som @bokprataren.


u. Tror du jag ska läsa bok?!!

Att bemöta elever med uttalad negativ inställning till läsning kräver att du själv står stadigt. Du måste veta vad du vill och hur de små stegen i positiv riktning ska tas. Om du själv älskar boken och den litterära värld du vill föra in dina elever i är chansen större att ni tillsammans lyckas.

När eleverna upptäcker att läsning inte bara är tung snöröjning bland bokstäver utan något som berör. När läsaren plötsligt upptäcker att texten ger identifikationsmöjligheter och att det någonstans handlar om mig, ja då är första slaget vunnet. Häri ligger ocksåLisbeth Zittra nyckeln till att erövra ett språk på ett djupare plan, i synnerhet för den som har invandrarbakgrund och ett annat modersmål från början.

Detta ska vi tala om, exemplifiera och konkretisera tillsammans med speciallärare Lisbeth Zittra som har 20 års erfarenhet från Rinkebyskolan, i en av Stockholms mest invandrartäta förorter.


v. Lässtrategier och textsamtal

– så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter

De sätt vi väljer att arbeta med lärobokens texter, eller andra aktuella texter, är av central betydelse för elevernas förståelse och lärande. Genom textsamtal och andra strategier före, under och efter läsningen utvecklas elevernas förmåga att ta till sig en text. Att gemensamt arbeta kring texter är också ett sätt att stöda elevernas språkmedvetenhet och språkutveckling.

Under workshopen går vi genom centrala lässtrategier och prövar dem praktiskt utgående från deltagarnas texter.  Ta med läroböcker eller andra aktuella undervisningstexter, så får du konkret prova på delar av det som vi går genom!

  • Vad skiljer en god och självständig läsare från en svag?
  • Vad är egentligen lässtrategier och hur kan man jobba med dem i undervisningen?
  • Vad har lässtrategier med lärande att göra?
  • Ja, texterna i läroboken är svåra! Vad kan jag som lärare göra?Anna Slotte
  • På vilka sätt kan samtal om texter stödja elevernas lärande?

Målgrupp: klass- och ämneslärare från årskurs 3 och uppåt.
Max 20 deltagare.

Anna Slotte är docent och universitetslektor i pedagogik, med ansvar för modersmålets didaktik vid Helsingfors universitets klasslärarutbildning. Hon har gedigen erfarenhet av forsknings- och utvecklingsprojekt om språkets roll för lärande, textarbete samt barns och ungas språkanvändning, främst i flerspråkiga sammanhang. Anna Slotte är en ofta anlitad föreläsare och lärarfortbildare.


x. Tala, lyssna, läsa, skriva – Språk, text och kommunikation i de nya läroplansgrunderna

De nya läroplansgrunderna för grundskolan och gymnasiet skapar spännande möjligheter att arbeta med språk, texter och kommunikation. Läroplanerna gör det möjligt att utnyttja olika slags verktyg, multimodalt och autentiskt material och hela världen utanför klassrummet. För lärarna ger läroplanerna ett ypperligt utgångsläge: Nu gäller det att våga testa och utmana gränserna för det man brukar göra.

I vår workshop utgår vi från några traditionella aktiviteter – tala, lyssna, läsa, skriva – i språk- och modersmålsundervisningen och diskuterar vilka möjligheter de nya läroplansgrunderna erbjuder.

  • Vad innebär språk, text och kommunikation i de nya läroplanerna?
  • Varför använda multimodalt och autentiskt material?
  • Multilitteracitet – vad innebär det i språk- och modersmålsundervisningen?

Målgrupp: lärare som undervisar i modersmål, främmande språk och det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen och gymnasiet, samt andra intresserade.

Yvonne Nummela och Jan Hellgren arbetar båda på Utbildningsstyrelsen, Yvonne med frågor som rör finska och främmande språk och Jan arbetar med frågor kring modersmål och litteratur.Yvonne NummelaJan Hellgren

Annonser